JessicaZ

I lördags upplevde William stranden för första gången. Inte helt sant. Han har ju varit på stranden förr. När han föddes bodde vi ju i princip på en strand – Wongamat Beach, även om vi aldrig riktigt utnyttjade den. Och när han var 4 månader så var vi på strand-semester på Koh Samui. Men i lördags var första gången som han riktigt upplevde stranden.

Jag, Micke, Molly, William, Mia, Helena, Magnus och Tim åkte bort till det stora vattenlandet i Siam Park, som ligger i utkanten av Bangkok. Tyvärr var halva vattenlandet avstängt. Typiskt va! Ingen info (på engelska iaf), inga ursäkter, inget billigare. De hade bara stängt hela den ”braiga” delen, den med alla vattenrutschbanor. Men barnen var lika nöjda för det. Mest vi vuxna som tjurade lite. William hittade en liten vattenrutschbana i barnpoolen, där han tillbringade hela dagen och bossade runt sin stackars mor.

Men när det var dags att plocka ihop oss så hände något näst intill magiskt – William upptäckte stranden, i poolen intill.

Det var inte ens en riktig strand. Fejk! Men bra fejk måste jag lägga till. De hade till och med en vågmaskin svagt igång hela tiden, som gav så där precis lagom vatten-mot-strand-ljud som det är en riktigt lugn och perfekt dag.

Den tidigare otåliga mammagrisen byttes ut mot en lugn harmonisk kille. Det var riktigt fascinerande att se! Han traskade fram och tillbaka över ”stranden”. Han stod och betraktade vågorna som sköljde över hans fötter. Han satte sig vid ”strandkanten” och lät vattnet gunga honom. Han var helt såld!

William – en riktig beach-boy!

.

Comments are closed.